Luciadagen 2008

Hej på er kanarielovers!

Premiär för min blogg! Jag är alltså helfrälst på kanariefåglar. Har haft fåglar nästan hela mitt liv ända sedan jag fick min "undulat-Jocke" i sjuårspresent av mina föräldrar. (Jag hade i och för sig önskat mig en ponny, men den gick inte in i lägenheten, sa min pappa.)

Som vuxen med egna barn skaffade jag raskt ett par kanarier till dem i present. En dag gick jag förbi en djuraffär här i stan som skulle slå igen och de reade ut allt. Där satt ett par gula kanarier som såg så ensamma ut, så jag köpte dem. De levde länge och gav oss mycket glädje.

Sedan dess har det kommit och gått många kanariefåglar i mitt hem. Intresset har stundtals varit i botten med en hane som satt ensam i många år tills en hona införskaffades, till att vara på topp nu med 11 kanariefåglar och 4 gouldsamardiner.

Ska man då förvara djur i bur? Ja, den frågan har jag ställt mig flera gånger och kommit fram till att; ja det kan man om man ser till att de har det så bra som möjligt med stora burar/voljärer där de kan i det närmsta flyga fritt. Ur ett egoistiskt perspektiv så ger djuren oss så mycket glädje och sång, så att jag tycker att det berättigar oss till att ha djur i bur, men aldrig, aldrig några småburar där fåglarna nästan inte kan röra sig.

Djur i bur, förresten. Klagar man över det så kan man likaväl se på hästar i små boxar/hagar där de inte kan leva naturligt. Trav och galopphästar som inte får vara ute mer än några timmar per dag, hur naturligt liv har de? Hundar som ligger ensam många timmar i lägenhetsburen. Listan kan nog göras hur lång som helst.

Så alla likasinnade där ute i landet, hör av er om ni har pippi!